Plastproblemet behöver gemensamma lösningar

2022-06-21 | 16:17

Plastfrågan spänner över branschgränserna och involverar många olika aktörer.

Plastfrågan får, med all rätt, mer och mer fokus i samhället. Dels förbrukas jordens resurser i en ohållbar takt när ny plast produceras i stället för att den plast som redan finns på marknaden cirkuleras, dels uppstår fossila koldioxidutsläpp när plast slängs i soporna som sedan går till förbränning med energiåtervinning. Det finns således många nyttor med att återbruka, sortera och materialåtervinna plast. Och vår bestämda uppfattning är att lösningarna som krävs för att lösa plastfrågan spänner över branschgränserna och involverar många olika aktörer.

Nyligen publicerade RISE och Circle Economy rapporten Circularity Gap Report Sweden som visar att endast 3,4 procent av den svenska ekonomin är cirkulär vilket innebär att den i stort sett är linjär. Det finns alltså stor potential till förbättring. Genom att återbruka och återvinna plast i större utsträckning går det att göra en insats både för resurseffektiviteten och klimatet, men kan all plast verkligen återvinnas? Nej, vissa plaster ska inte cirkuleras eftersom de innehåller giftiga ämnen. Sen har återvinningsbar plast begränsningar i hur många gånger den går att återvinna med bibehållen kvalitet. Förr eller senare är den inte längre lämplig att göra ny plast av.

För att uppnå både ett giftfritt och cirkulärt samhälle utan nedskräpning i naturen är det då bäst att återvinna energin ur plasten genom att förbränna den? De koldioxidutsläpp som är oundvikliga kommer i framtiden att behöva fångas in och lagras genom Carbon Capture and Storage (CCS) på avfallsförbränningsanläggningar. Det är också något som Stockholm Exergi planerar för. För att klara Parisavtalet behöver vi först minska utsläppen från avfallsförbränningen så långt det går, men vi kommer aldrig att komma ned till nollutsläpp. Därför är det nödvändigt att fånga in och permanent lagra de sista utsläppen.

Hela 77 procent av plastavfallet i Sverige går till förbränning och det är såklart inte en tillfredsställande siffra. Stockholm Exergi erbjuder en avfallsbehandlingstjänst, men vi vill så långt det är möjligt inte elda plast. Tyvärr har vi liten möjlighet att påverka vad gemene man slänger i sina hushållssopor eller hur verksamheter sorterar sitt avfall.  De som har störst möjlighet att påverka andelen plast i avfallet som förbränns finns uppströms i plastens värdekedja. Här behöver vi samverka.

4 möjligheter till ökad återvinning

Det finns ett antal möjligheter för att få till en cirkulär ekonomi för plast.

1) Öka sorteringen av plast.  Enligt statistik från Svensk plaståtervinning har insamlingsgraden från hushållen i Sverige ökat från 35,6 till 45,5 procent mellan 2016 och 2020. Det är positivt att det går åt rätt håll, men fortfarande slängs en stor andel av alla hushållens plastförpackningar i den brännbara fraktionen. Utsortering av plast från bygg- och rivningsavfall har också ökat markant de senaste åren. Enligt Naturvårdsverket ökade utsorteringsgraden till cirka 41,4 procent mellan 2010 och 2017. Sortera, som bland annat tar hand om restprodukter från byggsektorn, ser också en tydlig utveckling hos sina kunder vad gäller utsortering av plast från både nybyggnads- och rivningsprojekt. Med nya regler kring utökad sortering av bygg- och rivningsavfall finns nu renare flöden av plast som har potential att materialåtervinnas.

2) Öka återvinningsgraden. Av den plast som sorteras ut i sorteringsanläggningen bredvid Stockholm Exergis kraftvärmeverk i Brista materialåtervinns cirka 35-40 procent. Av de plastförpackningar som sätts på marknaden i Sverige, och som hushållen slänger, är återvinningsgraden runt 18 procent, enligt Svensk Plaståtervinning. Det största tappet handlar om att plasten inte sorteras ut, men kapaciteten för infrastruktur, sortering och återvinning behöver också byggas ut. Här pågår ett förbättringsarbete. Svensk Plaståtervinning utökar till exempel sin kapacitet med en ny anläggning, Site Zero, som i framtiden kommer att kunna ta emot alla plastförpackningar från svenska hushåll.

Vad gäller plasten från bygg och rivningsavfallet är det svårare att hitta materialåtervinnare. För den typen av plast finns tyvärr inte samma satsningar som för hushållsplasten. Mellan 2010 och 2017 har materialåtervinningen av plast från bygg- och rivningsavfall nästan inte ökat alls, trots stora insatser vad gäller själva utsorteringen. Sortera letar ständigt nya avsättningar för att den utsorterade plasten från kunderna ska materialåtervinnas. Många av Sorteras kunder inom bygg- och rivningssektorn vill återbruka och återvinna alla utsorterade fraktioner i högre grad men tyvärr saknas det lösningar för alla återvinningsbara plastsorter. Det är glädjande att några aktörer har etablerat sig i Sverige de senaste åren och förhoppningsvis kan fler aktörer etablera sig om rätt incitament kommer på plats.

3) Använd rena material och färre plastsorter. Kombinationer av olika plasttyper eller plast sammansatt med annat material gör det svårare, både att sortera och materialåtervinna. Det stora antalet plastsorter som finns på marknaden försvårar också återvinningen.

4) Skapa incitament för användning av återvunnen plast. Återvunnen plast har i dagsläget dessvärre svårt att konkurrera med nyproducerad plast. En utmaning är att kvaliteten på återvunnen plast kan vara skiftande och oförutsägbar. Ju mer komplext ett plastmaterial är, desto dyrare blir det att framställa en råvara som kan användas till nya produkter. Det måste bli mer lönsamt att använda återvunna råvaror och fler styrmedel behöver komma på plats.

Under 2022 sammanställde Stockholm Exergi avfallsförbränningens klimatpåverkan och återrapporterade den till de som lämnar avfallet till förbränning, exempelvis Sortera. Målet med rapporteringen är att belysa den gemensamma utmaningen som vi står inför när det gäller plasten och också öppna för samarbeten.

Denna typ av återrapportering i hela värdekedjan är mycket viktig. Det uppskattas av Sortera och deras kunder som vill veta hur deras utsläpp av koldioxid ser ut. Återrapporteringen som Sortera får från Stockholm Exergi utgör en del av återrapportering till Sorteras kunder. Med mer statistik, utbildning och samverkan över hela värdekedjan kan vi komma framåt i frågan om materialåtervinning.

Plastfrågan är en gemensam utmaning med många möjligheter. Vi lyfter frågan tillsammans eftersom vi tror att vi kan göra större skillnad när vi tittar på ett problem ur flera perspektiv och infallsvinklar.

Plast som används på rätt sätt är bra och fyller en viktig funktion i samhället. För att möjliggöra fortsatt användning av plast måste vi minska den onödiga plastanvändning. Vi behöver också säkerställa giftfria, cirkulära flöden av plast där endast det som inte kan materialåtervinnas går till förbränning med energiåtervinning.


Lovis Curman
Lovisa Curman, hållbarhetschef, Sortera
Linda Leifsdotter
Linda Leifsdotter, hållbarhet, Stockholm Exergi