
Case study
Jordbruksmark redo att brukas igen

På en jordbruksmark i Norra Skåne dök flera år gamla sopor upp när bonden började plöja. Då kopplade markägaren in Sortera.
Under 70- till 90-talet var det vanligt att kommuner godkände mindre områden för deponi av avfall som sopor och industriavfall, som täcktes med ett tunt jordlager. En sådan före detta deponi i Norra Skåne arrenderas ut som åkermark. När bonden började plöja, kom det upp sopor i fållorna. När marken undersöktes visade det sig att det även rann ut miljögifter från marken i en närliggande å, så kallad utlakning.
En miljösäker åtgärd för långsiktigt nytta
Sorteras uppdrag blev att minska utlakning av miljögifter och säkerställa en effektiv sluttäckning av marken.
– Vi valde en förenklad sluttäckning med lera och schaktmassor för att minska infiltreringen av dagvatten i deponin, förklarar Fredrik Tell, chef för affärsutveckling på Sortera Syd. Åtgärden motverkar spridning av miljögifter och skapar en långsiktig miljönytta i området.
Den nya sluttäckningen innebär att åkermarken nu kan användas igen, och leran skapar en skyddande barriär som kapslar in föroreningarna.
– Vi följer kontinuerligt upp området och tar regelbundna prover för att säkerställa att sluttäckningen fungerar som planerat, säger Fredrik Tell.
Om utlakning
Utlakning uppstår när föroreningar i marken frigörs och sprids med vatten. Detta kan leda till spridning av miljögifter över stora områden. I Sverige har nästan alla kommuner gamla deponier med viss utlakning, men utan insatser från den privata sektorn saknas ofta resurser för att hantera problemet effektivt.