Case study
Bullervall
Ökat värde med hjälp av bullervall
Buller är ett utbrett miljöproblem i Sverige, där en av de mest störande bullerkällorna är vägtrafik, enligt en miljöhälsorapport från Folkhälsomyndigheten. För markägare som drabbas av vägtrafikbuller finns lösningar som kan öka värdet på marken och förbättra miljön.
Buller, eller oönskat ljud, kan delas upp i samhällsbuller och yrkesbuller beroende på var det förekommer. De vanligaste bullerkällorna utomhus är väg-, spår- och flygtrafik. 1 Markägare och privatpersoner som upplever bullerproblem anmäler ofta detta till kommunens miljöförvaltning, särskilt när delar av en egendom hamnat nära en trafikerad väg.
– Att bygga en bullervall är ofta ett effektivt sätt att minska bullernivåerna, säger Fredrik Tell, chef för affärsutveckling på Sortera Syd.
Användbar mark genom smart utformning
När Sortera anlitas för bullerdämpande åtgärder, är ambitionen alltid att skapa en lösning som ger marken maximal användbarhet. Genom att bygga en bullervall med en brant sida mot vägen och en mer sluttande sida mot till exempel en bostad, kan marken användas både som bullerskydd och som trädgård, hästhage eller parkeringsyta.
– På så sätt kan mark- eller fastighetsägaren använda marken på nya sätt, förklarar Fredrik Tell.
Ökat värde och minskat buller
En bullervall kräver både utrymme och stora mängder massor för att bli en effektiv lösning. Sortera samlar in massor från schaktning i bygg- och anläggningsprojekt och anpassar hanteringen efter både mängd och innehåll.
– Vi hanterar allt från rena massor till massor med höga föroreningshalter. För att hitta bästa avsättning behöver vi en klar bild av innehållet och dess nivåer, säger Fredrik Tell.
Om marken och massorna passar för en bullervall kan markägaren få både ett högre värde på sin egendom och minskat buller.
– Sortera erbjuder ofta ett helhetskoncept där vi hanterar alla steg i processen – från tillståndsansökan och insamling av massor till byggnation och modulering av vallen, ofta utan kostnad för markägaren, säger Fredrik Tell.
1 (källa: Karolinska institutet, https://ki.se/imm/miljomedicinsk-riskbedomning/riskwebben/buller)